Hos barnmorskan v. 38

Graviditetsvecka: 38 (37+1)
Bebis hjärtljud: ca 145 slag/min.
Bebis placering i livmodern: Huvudet nedåt, ryggen åt vänster, armar+ben åt höger.
Mitt blodtryck: 100/65
Blodsocker: 5,5
Järnvärde (HB): 127
SF-mått: 36 cm. Lite över min egen kurva men fortsatt inom normalkurvan.
Viktuppgång sedan inskrivning: 8,9 kg
 
När barnmorskan klämde på magen idag så kom hon fram till att bebisens huvud fortfarande är lite, lite ruckbart. Därför står också magen fortfarande ganska högt och SF-måttet går fortsatt uppåt. Att huvudet inte är helt fixerat ännu betyder inte direkt något, hon trodde eventuellt att jag kan ha ett förhållandevis rymligt bäcken och i sådana fall blir huvudet aldrig helt fixerat. Vi lyssnade sedan som vanligt på bebisens hjärtljud som fortsatt slår jämnt och fint.
 
Under besöket idag hände även något underligt - under dessa få minuter som jag låg på britsen så började jag känna mig svimfärdig, tänkte att det var för att jag låg så platt på rygg och därför skuttade jag glatt upp och satte mig i stolen när barnmorskan kikat klart på magen. Jag kände dock direkt att "det här är inte bra, nu svimmar jag" och sa det till barnmorskan. Jag fick vatten och satt med huvudet mellan benen en stund men det hjälpte inte. Fick sedan gå och lägga mig på sidan på britsen igen, drack vatten och vilade där i några minuter medan hon tog blodprov. Mådde snabbt bättre igen i alla fall men jag tror jag garanterat hade svimmat om jag inte fått lägga mig ned. Konstig grej och det var säkert 1,5 år sedan jag svimmade sist, (lågtryckare som jag är). Mitt järnvärde var i alla fall fortfarande högt och bra - så inga järntabletter behövs! Bra blodsocker och blodtrycket var som vanligt. Vikten har visst ökat 1,2 kg på bara 2 veckor. Men jag kan säga att jag kunnat äta betydligt mer på senaste, varit mer hungrig och fikat i princip alla dagar sedan jag blev gravidledig, haha. Inte konstigt att vikten går uppåt med andra ord. Kan dock vara bra att ha något kilo att ta av när man sedan ska amma!
 
Efter alla tester så fick jag sammanfatta min graviditet som jag i stort kan beskriva som väldigt bra, långt över förväntan och jag har levt livet i princip som vanligt (så långt det går) och gjort det jag velat göra. Vi skrev även ihop ett kort litet förlossningsbrev som nu finns journalfört, så det känns tryggt och bra! Nästa besök blir den 13 oktober, dagen jag går in i vecka 40 - och jag tror inte att bebis kommer att ha hunnit komma då.
 
Cyklade fram och tillbaka till barnmorskan idag. Lite jobbigare än vanligt måste jag ändå säga!
 

Present till bebis

Idag har jag hängt med Julia och underbara lilla Lily hela dagen. Vi har promenerat, ätit lunch ute i solen på Vintervikens café, fikat och snackat bebisar (oundvikligt!) - tur att det finns folk som inte tröttnar i alla fall. Jag fick även en liten present idag eftersom Julia inte kunde komma på min babyshower. Världens sötaste lilla baseballjacka! Tusen tack!

Vecka 38

Då välkomnar vi en ny vecka igen och bara 20 dagar kvar till beräknad födsel av vår lilla son! Nu betraktas alltså graviditeten som fullgången och nu kan bebis komma när han vill då alla organ är färdigutvecklade, det enda som sker nu är att han tjockar på sig i vikt! 
 
Det känns helt galet att han faktiskt kan komma när som helst nu. Jag känner mig mer och mer redo men han får gärna vänta minst en vecka till! Jag har dock inte lust att gå över tiden men tyvärr säger ju statistiken att de flesta barn föds i vecka 41... Spännande i vilket fall och jag längtar riktigt mycket nu! 
 
Jag mår i alla fall bra. Tränar fortfarande och fick faktiskt ihop 3 träningspass förra veckan. Jag tror att bebis placerat sig lite längre ned nu för det känns verkligen som min urinblåsa är obefintlig, går på toa typ hundra ggr om dagen! Som jag skrev förut så känns han också väldigt aktiv, mer vaken nu och buffar och trycker inne i magen även på natten. Jag börjar dock bli van nu och störs inte lika mycket av det som  tidigare. Mysigt är det ändå!
 
Imorgon ska jag till barnmorskan igen. Status kommer upp här på bloggen efter det.

idasbebi.blogg.se

Träningstokig, sockerberoende och kaffeälskande 28-åring. Skriver om livet som mamma till Edvin (14-10-20).

RSS 2.0